Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors

Cherry Mang Mann

U L.Tun Htawng (State Head, Cooperative) leh Nu Vum Ko Dim ii tanu tapa 10 a nei sungpan in a 4 na hi a, 30,8,1956 in Falam ah suak hi.6.4.1991 kumin Thuklai khua Sya.Ngo Thawng tapa U Pome Ko Khai taw kiteng hi. Sangkahna:1962- 65 –Baptist Primary School Falam tan lang pan tan 3 ciang kah hi.1966-68 –BEHS No.4 Bago pan tan 4 pan tan 7 ciang kah hi.

1968-69 –BEHS Falam pan tan 8 maths Distinction tawh ong hi. 1972-73 –BEHS Taungo pan tan 10 Physics Distinction tawh ong hi. 1973-77 –Institute of Economics, Yangon panin B.Com (Bachelor of Commerce) ngah hi. 1987kum-ArtsandScience University Yangon pan R.L (Resister of Law) ngah hi.1997-98– Korea University, Seoul pan (DKS) Diploma in Korean Studies ngah hi. 2008 kum-Institute of Economics, Yangon pan M.Dev.S (Master of Development Studies) ngah hi.

Nasepna:1979-80 –) Director (National Kanpalet ( ) sem hi.1984-91 –Chin State, Falam myo ah; tawh nasep lut hi.1981-84 – sem hi.1991-96 – Deputy Planning Officer.1996-2002 – Planning Officer Yangon ah sem hi. 2002-2011 – Mang pi zaa Assistant Director Naypyitaw ah sem hi.2012 kum Menzi zaa Deputy Director zaa khang to hi. 2014 kum Naypyitaw zumpi mahah Director zaa hong ngah to hi.

Gamdang paina:(1) 2006 –China (Hangzhou) “Seminar on Anti Proverty Issue” workshop kah hi. (2) 2008 –Thai (Khongkaen) “ Enviroment Performance Accessment and Sustainable Development Programme” workshop kah hi.(3) 2008 –Combodia (Fanuaipen) UNCTADT workshop kah hi.(4) 2009 –Thai (Chaingmai) “Designing and Implementing Social Transfer Programme” ah pai hi. (5) 2011 –Indonesia WHO pan “A kilawh theilo natna” tawh kisai kikupna ah kihel hi. (6) 2014 Korea ah kumpi na sepna tawh ki sai “Public factor” training development ki kupna ah ki hel hi. (7) 2014 mah in Philippine ah ‘Making impact evaluation mather Better evidence for effective Policies and Program” ki kupna ah ki hel hi. (8)2014 Korea ah Numeite khantohna tawh kisai in Seminar Program om Gender Equality Leadership and New Women Leaders” kikupna ah ki hel hi. (9) 2015 South Africa Ethiopia ah UN gambup ODA tawh ki sai thu ki kupna “Third international Conference on Financing for Development” ah kawlgam kusale tangin ka hi. (10) 2015 Korea ah “2015 Korea Global Partnership for effective development Cooporation(GPEDC) learning and Accelerating Program” and “2015 Busan Global Parnership Forum” ah Kawlgam kusale in kah hi. 2016 December in Pensen a lak khit zawh ciangin Freedance consultant sem hi.

Leave a Reply 0

Your email address will not be published.


error: Sanggam, Na Copy sangin hong share sak zaw ve,